Vi pratar mycket om att vänja in hästen på bete på våren. Men när sommaren går mot sitt slut gör vi samma resa åt andra hållet – och den övergången är betydligt lättare att missa.
På våren är många hästägare ganska medvetna om att övergången till bete behöver ske successivt.
Vi börjar med kortare stunder. Ökar tiden efter hand. Fortsätter kanske med hö eller hösilage parallellt. Håller ett öga på magen och försöker bedöma hur mycket gräs hästen faktiskt får i sig.
Sedan kommer sensommaren och hösten.
Gräset växer långsammare. Beteshagen börjar bli mer nedbetad. Någon börjar lägga ut lite hö eller hösilage. Hästen kanske flyttar tillbaka till vinterhagen eller börjar stå inne delar av dygnet.
Och plötsligt är vi tillbaka på vinterfoder.
Det kan kännas som att hästen bara har gått tillbaka till sin vanliga mat.
Men för hästens mag-tarmsystem är det fortfarande ett foderbyte.
Övergången går åt båda håll
Under betessäsongen kan färskt gräs ha utgjort en stor del av hästens foderstat. När hösten kommer så förändras det igen.
Gräset minskar och hö, hösilage eller ensilage får successivt stå för en större del av näringen.
Samtidigt kan flera andra saker förändras:
- fodrets vattenhalt
- energi- och proteininnehåll
- fiberinnehåll och struktur
- hur snabbt hästen äter
- hur fodret fördelas över dygnet
- hur mycket hästen behöver dricka
- hur mycket den rör sig
- flock och utfodringssituation
Det är alltså inte bara ett hagbyte.
Det är en förändring av hela hästens vardag.
Och precis som på våren är det klokt att låta förändringen ske gradvis när det är möjligt.
Men när tar betet egentligen slut?
Det här är en av höstens lurigare frågor.
Betet har sällan en tydlig av- och påknapp.
Hästen kan fortfarande gå i en grön hage samtidigt som mängden gräs den faktiskt får i sig minskar. Gräsets tillväxt, mängd och näringsinnehåll förändras med årstid och väder, och en hage som försörjde hästen väl några veckor tidigare behöver inte göra det nu.
Det betyder att vi inte bara kan titta på kalendern.
Och egentligen inte bara på färgen på hagen heller.
Vi behöver titta på hästen och på vad som faktiskt finns att äta.
Behåller hästen sitt hull?
Hur ser träcken ut?
Hur mycket tid tillbringar den med att beta?
Börjar hästarna leta mer intensivt efter mat?
Blir det mer konkurrens kring de platser där det fortfarande finns något att äta?
Har beteendet kring utfodring förändrats?
Det är information.
Vänta inte tills gräset är slut
En ganska praktisk princip är att inte vänta tills betet i princip är slut innan vinterfodret introduceras.
Om hästen ska äta hö eller hösilage under vintern kan det, när förutsättningarna tillåter, börja introduceras medan det fortfarande finns bete kvar.
Då får övergången ske gradvis:
mer grovfoder samtidigt som gräset successivt står för mindre.
Exakt hur snabbt det behöver ske går däremot inte att ange med en enda mall.
Det beror bland annat på hur mycket bete som finns kvar, vilket grovfoder du börjar utfodra med, hur hästen har ätit under sommaren och hur känslig den är för foderförändringar.
Det viktiga är principen:
Undvik onödigt tvära kast.
Vatten är en del av förändringen
Det här är också lätt att missa.
Färskt gräs innehåller mycket vatten.
När en allt större del av foderstaten istället består av hö eller hösilage förändras mängden vatten hästen får i sig via fodret.
Hästen behöver alltså kompensera genom att dricka.
Därför är vattenförsörjningen värd lite extra uppmärksamhet under övergången – särskilt när vädret samtidigt blir svalare och det kanske känns mindre självklart att fundera över hur mycket hästen dricker.
Kontrollera inte bara att det finns vatten.
Titta också på om hästen faktiskt dricker och om vattenlösningen fungerar bra för alla individer i flocken.
Och så kommer hästen hem tjock från betet…
Här uppstår lätt ett helt annat problem.
Hästen har lagt på sig under sommaren.
Revbenen har blivit svårare att känna. Fettdepåerna har vuxit. Kanske har ägaren redan börjat bli lite orolig.
Och nu ska hästen dessutom börja få hö eller hösilage.
Den spontana tanken kan bli:
Men den är ju redan för tjock. Den behöver inte mer mat.
Fast det är här vi behöver skilja på två olika frågor.
Den ena är:
Behöver hästen gå ner i vikt?
Den andra är:
Behöver hästen tillräckligt med lämpligt grovfoder och en fungerande övergång från bete?
Svaret kan mycket väl vara ja på båda.
En överviktig häst behöver inte svältas för att gå ner i vikt.
Vi behöver istället fundera över hela foderstaten: hur mycket energi hästen får i sig, vilket grovfoder vi använder, hur mycket hästen kan äta, hur lång ättiden blir, hur den rör sig och hur viktnedgången kan ske på ett genomtänkt sätt.
Det är en betydligt bättre utgångspunkt än:
Nu är hästen tjock, alltså tar vi bort maten.
Tio kilo grovfoder är inte alltid tio kilo grovfoder
Det finns ytterligare en anledning att inte bara fortsätta där man slutade före betessäsongen.
Vinterns nya grovfoder är inte nödvändigtvis samma foder som hästen åt i våras.
Det kan ha ett annat torrsubstansinnehåll och ett helt annat näringsinnehåll.
Två balar som ser ganska lika ut kan alltså ge hästen olika mängd torrsubstans, energi och protein.
Därför är höstens övergång också ett bra tillfälle att faktiskt titta på årets grovfoderanalys.
Vad innehåller fodret?
Hur mycket behöver just den här hästen?
Behöver något kompletteras?
Och om hästen behöver gå ner i vikt: hur kan vi göra det utan att samtidigt skapa en foderstat som fungerar dåligt på andra sätt?
Det är här analysen börjar bli betydligt mer användbar än ögonmåttet på höhögen.
Vinterhagen förändrar mer än maten
För vissa hästar innebär hösten dessutom en ganska stor förändring av själva hästhållningen.
Från stora beteshagar med mycket rörelse och möjlighet att beta under stora delar av dygnet…
…till mindre vinterhagar, utfodring på bestämda platser och kanske installning nattetid.
Då förändrar vi flera saker samtidigt.
Hästen kanske rör sig mindre.
Den kanske får längre perioder utan något att äta.
Konkurrensen kring fodret kan öka.
En häst som kunde gå undan och äta någon annanstans på betet kanske inte har samma möjlighet när flera hästar ska dela på utfodringsplatser.
Det betyder att höstens foderplanering inte bara handlar om hur många kilo grovfoder hästen ska få.
Vi behöver också fundera över hur hästen faktiskt får möjlighet att äta dem.
Titta på individen – inte bara på foderstaten
Precis som vid övergången till bete är observation ett av våra bästa verktyg.
Titta på:
- hull och eventuella fettdepåer
- mage och träck
- aptit
- törst och vattenintag
- beteende kring mat
- konkurrens i flocken
- hur mycket tid hästen har tillgång till något att äta
- hur mycket den rör sig
- hur den fungerar i träning och vardag
En förändring betyder inte automatiskt att något är fel.
Men en förändring är information.
Och ju tidigare vi upptäcker att någonting inte fungerar riktigt som tänkt, desto mindre behöver justeringen ofta bli.
Hösten behöver inte bli ett stort projekt
Poängen är inte att göra övergången från bete komplicerad.
Tvärtom.
Det handlar framför allt om att komma ihåg att en övergång faktiskt pågår.
Betet minskar.
Grovfodret ökar.
Vattenintaget förändras.
Hästens rörelse kan förändras.
Utfodringsrutinerna förändras.
Och ibland behöver även hullet förändras – fast helst på ett planerat sätt, inte genom panikåtgärder.
Det finns sällan en magisk dag då hästen går från ”beteshäst” till ”vinterutfodrad häst”.
Precis som på våren finns det en massa nyanser däremellan.
Och det är ofta där vi har störst möjlighet att göra övergången enkel.
Genom att observera.
Justera.
Och låta små förändringar få ta lite tid.
📚Vill du läsa mer?
På våren gör hästen samma resa åt andra hållet. I ”Övergången till bete – varför små förändringar spelar stor roll” går jag igenom vad som händer när vinterfodret successivt ersätts av färskt gräs och varför även den övergången behöver få ta tid.
Har hästen istället kommit hem från betet betydligt rundare än den åkte dit? Läs också ”Sommarbetestjock häst? Panikbanta inte”, där jag går igenom varför lösningen inte är att tvärt ta bort maten bara för att hästen behöver gå ner i vikt.
Nu börjar ”balsäsongen” igen
När hö eller hösilage åter blir en större del av hästens foderstat kommer också en annan vardagsfråga tillbaka:
Vad händer med fodret när balen väl är öppnad?
Jag har gjort en gratis guide om vanliga misstag vid hantering av ensilage/hösilagebalen och vad du kan göra istället.
👉 Ladda ner guiden ”Misstag vid balen” gratis.
Och vill du förstå mer om grovfoder, analyser, foderbyten och hur du kan fatta bättre beslut utifrån just din häst kan du också skriva upp dig på väntelistan till Grovfoder i praktiken.