Så löser du det i praktiken utan att skapa stress och konflikter
Inledning
Den verkliga utmaningen
Att fodra en ensam häst är relativt enkelt.
Att fodra flera hästar tillsammans är något helt annat. I flockar där hästarna är ganska lika varandra så kanske fokus bara behöver vara på att skapa lugn i flocken.
Men i många flockar finns det dessutom stora variationer:
- lättfödda och svårfödda hästar
- unga och äldre hästar
- hästar i olika arbetsnivå
- individer med olika temperament
Alla äter i samma miljö – men har inte samma behov.
Det gör att utfodring i blandade flockar ofta upplevs som svårt.
Samtidigt är det en mycket vanlig situation i praktiken. det?
Grundprincipen: utfodra flocken – komplettera individen
När hästar går tillsammans ute är det oftast varken praktiskt eller möjligt att ge exakt rätt mängd till varje individ i hagen.
Därför utgår man från denna princip:
Ge grovfoder ute i hagen utifrån flockens gemensamma behov.
Justera sedan individuellt vid behov.
Det innebär att du väljer en nivå som fungerar för majoriteten av hästarna.
Därefter kompletterar du de individer som behöver mer – eller hanterar de som behöver mindre – separat.
Om du är nyfiken på hur ofta hästen ska äta så kan du läsa mer här.
Utfodring i ojämna flockar – kort princip
- Anpassa grovfodergivan i hagen så den fungerar för de flesta hästarna
- Komplettera individuellt där det behövs
- Använd halm vid behov för att skapa längre ättid utan för hög energinivå
Fungerande helhet är viktigare än exakt individuell precision i hagen.
I ojämna flockar behöver utfodringen planeras i två steg
När hästar i flock har olika näringsbehov behöver man ofta tänka i två nivåer:
utfodringen i hagen
och
den individuella justeringen
I praktiken utgår man ofta från en grovfodergiva ute som fungerar för de flesta hästarna i flocken.
Det innebär att:
- den lättfödda hästen ofta får en mängd som ligger nära sitt dagsbehov redan i hagen
- den mer svårfödda hästen får en mindre del av sitt dagsbehov ute
Därefter kompletterar man individuellt.
Om hästarna står inne på natten görs justeringarna ofta där.
Om hästarna går ute dygnet runt kan man behöva ta in enskilda hästar för att ge extra grovfoder eller annan komplettering.
På så sätt kan flocken fungera lugnt samtidigt som varje individ får rätt förutsättningar.
Flockutfodring handlar alltid om sammanhang
Principen utfodra flocken – justera individen är en användbar utgångspunkt.
Men hur det faktiskt ser ut i praktiken beror på flera faktorer:
- hur länge hästarna vistas ute
- om de går på lösdrift eller tas in
- hur många utfodringstillfällen som ges under dygnet
- hur stor skillnad det är mellan hästarnas behov
- vilka praktiska möjligheter som finns i stallet
Det finns alltså inte en lösning som passar alla situationer.
Exempel: uppstallning nattetid
Om hästarna tas in på natten sker en stor del av den individuella anpassningen där.
I många fall innebär det att:
- grovfodergivan ute i hagen anpassas så den fungerar för flocken som helhet
- individuella justeringar görs inne i stallet
Den mer svårfödda hästen kan då få extra grovfoder eller komplettering inne.
Den lättfödda hästen behöver samtidigt fortfarande ha tillräcklig ättid under natten.
Målet är inte att den ska stå utan grovfoder – utan att mängden anpassas så att energinivån blir rimlig samtidigt som magen hålls sysselsatt.
Det kan ibland innebära:
- mindre energirikt grovfoder
- kombination av grovfoder och halm
- fler men mindre givor
Här behöver man se till helheten över dygnet, inte bara varje enskilt mål.
Exempel: lösdrift eller lång utevistelse
Om hästarna går ute större delen av dygnet blir utfodringen i hagen ännu viktigare.
Skillnader mellan individer behöver då hanteras genom:
- hur grovfodret fördelas
- val av grovfoder
- användning av halm
- eventuella individuella kompletteringar
Ju större skillnader det är mellan hästarna, desto mer genomtänkt behöver upplägget vara.
Exempel: kort utevistelse
På vissa anläggningar – till exempel tävlingsstall eller utbildningsstall – är utevistelsen kortare.
I sådana fall kan hästarna få större delen av sitt grovfoder inne, och bara en mindre del ute i hagen.
Det innebär att flockutfodringen utomhus får mindre betydelse för den totala foderstaten, men fortfarande kan påverka:
- hästarnas lugn
- social dynamik
- hur trygg utfodringssituationen blir
Även små givor ute kan påverka flockens beteende.
Rang och individbeteende påverkar mer än man tror
Det är inte bara näringsbehovet som avgör hur utfodringen fungerar i en flock.
Rangordning, temperament och individens beteende påverkar hur mycket varje häst faktiskt får i sig och hur lång ättiden blir.
En lågrangad häst kan till exempel få kortare ättid trots att mängden foder är tillräcklig.
Därför är observation en viktig del av utfodringen.
Grovfodrets egenskaper påverkar flockens funktion
Val av grovfoder påverkar också hur lätt det är att få en blandflock att fungera.
Energiinnehåll, struktur och torrsubstans påverkar:
- hur mycket som behöver ges
- hur snabbt fodret äts
- hur lång ättiden blir
Ett mer energirikt grovfoder kan göra det svårare att skapa tillräcklig ättid för lättfödda hästar.
När skillnaderna är stora kan halm vara ett värdefullt verktyg
Om skillnaderna i behov är stora kan halm vara ett bra komplement även ute i hagen.
Halm ger längre ättid utan att tillföra lika mycket energi som hö eller hösilage.
Det gör att:
- lättfödda hästar kan äta under längre tid
- flocken kan hållas lugn
- konkurrensen om grovfodret minskar
Halm kan därför vara en praktisk lösning när man vill få en flock med olika typer av hästar att fungera tillsammans.
I vissa fall kan gruppering behöva justeras
I vissa situationer kan skillnaderna i behov vara så stora att det blir svårt att hitta en lösning som fungerar optimalt i samma flock.
Det kan till exempel handla om:
- mycket lättfödda individer tillsammans med hästar i hög arbetsnivå
- hästar med metabol problematik
- stora skillnader i hull
Då kan tillfälliga eller permanenta justeringar i gruppering vara det mest hästvänliga alternativet.
Förändringar kräver extra uppmärksamhet
Vid förändringar i flock eller utfodringsrutiner är det klokt att följa upp extra noggrant.
Både social dynamik och matsmältning påverkas av förändringen.
Exempel:
- ny häst i flocken
- ändrad fodermängd
- ändrade utfodringstider
- byte av grovfoder
Små förändringar kan påverka mer än man först tror.
Det viktiga är helheten över dygnet
När man planerar utfodring i blandade flockar behöver man därför titta på:
hela dygnet – inte bara situationen i hagen.
Frågor som kan vara hjälpsamma:
- Hur stor del av grovfodret ges ute?
- Hur stor del ges inne?
- Hur lång blir den längsta tiden utan grovfoder?
- Får varje häst tillräcklig ättid?
- Hur stora är skillnaderna i behov mellan individerna?
När man ser hela dygnet blir det ofta lättare att hitta lösningar som fungerar.
Det finns ofta fler lösningar än man först tror
I praktiken hittar många stall lösningar som fungerar, även när flocken är ojämn.
Det kan handla om:
- hur fodret fördelas över dygnet
- hur hagar används
- hur grovfoder och halm kombineras
- hur individuella behov kompletteras
Det är inte alltid enkelt – men det är ofta möjligt.
I kursen Grovfoder i praktiken går vi igenom fler exempel och resonemang kring hur olika lösningar kan se ut i verkligheten. Vill du få information när kursen öppnar kan du anmäla dig till väntelistan här.
Vill du få en tydlig bild av dina utfodringsintervaller?
Det kan vara svårt att uppskatta hur långt ett uppehåll faktiskt blir över ett helt dygn.
En enkel 24-timmarsöversikt kan göra det lätt att se om något intervall blir onödigt långt – särskilt över natten.
Små justeringar i tider eller fördelning kan ofta göra stor skillnad.
Jag har tagit fram en enkel utfodringshjälp som hjälper dig se hur utfodringsrutinerna faktiskt fördelas över dygnet.
Den gör det lätt att upptäcka om något intervall blir onödigt långt – och var små justeringar kan göra stor skillnad.