🕒 6 min lästid
Och med stark menar jag inte en häst som ligger på i handen, som drar på eller känns tung att rida.
Jag menar en häst som är kroppsligt tillräckligt tränad och återhämtad.
En häst vars muskler, senor och skelett är uppbyggda och utvilade för att utföra den här dagens arbete.
När hästen känns pigg, men kroppen inte är det..
Kondition, flyktrespons, svett och återhämtning – så läser du hästens verkliga kapacitet
En pigg häst är inte samma sak som en väl tränad och återhämtad häst. Det är en viktig – och ofta(!) missförstådd – skillnad i vår vardagsridning.
För det är lätt att tro att en pigg häst är fysiskt stark och utvilad. Den känns framåt. Reagerar snabbt. Har energi. Kanske känns den till och med bättre än på länge.
Men pigghet och styrka är inte samma sak.
Och det här är en av de vanligaste – och mest kostsamma – missuppfattningarna i vardagsridning.
För det som känns som energi är inte alltid ett tecken på att kroppen är redo för ny belastning. Ibland är den det, men långt ifrån alltid..
Faktaruta
Kroppens anpassning till träning
Det tar tid för hästkroppen att anpassas och byggas upp för att tåla arbete
- 1 – 2 månader behövs för att bygga upp lungor, artärer, kapillärer, vener och hjärtats syrebärande förmåga.
- 3 – 6 månader för kroppsmuskulaturen.
- 6 – 12 månader av låg intensiv träning för senor ledkapslar och hovens vävnader.
- 12 – 24 månader för benvävnaden att stärkas.
Att det tar den här tiden beror på hur god blodtillförsel det finns till de olika vävnaderna. Blodtillförselns nät byggs ut först. Att det tar så lång tid att bygga upp benvävnad beror på att skelettet har dålig blodgenomströmning.
En modell att använda som grund när träning och belastning planeras.
Energi kommer ofta före styrka
Du har säkert upplevt det själv.
Du har vilat några dagar. Du känner dig pigg. Nästan rastlös.
Men när du går ut och springer, så protesterar kroppen.
Inte för att du saknar vilja.
Inte för att du saknar energi.
Utan för att vävnaderna inte är redo för belastningen än. Kroppen kanske känns motvillig, tung. Du kanske till och med upptäcker att du har (fortfarande) ont lite här och där i kroppen.
Om vi själva dessutom råkat dra på oss en överansträngning eller skada så vet vi att det kan ta tid innan skadan är helt utläkt.
Ändå kan vi känna oss jättepigga efter några dagars vila,
och bli raskt påminda när vi råkar ta i lite för mycket i det skadade området.
För energin kommer först. Styrkan kommer senare.
Det är exakt samma sak hos hästen.
En häst kan kännas pigg långt innan muskler, senor och skelett är helt redo att utföra arbetet hållbart.
Med andra ord, en häst kan ha överskottsenergi efter att ha vilat några dagar. Det är inte säkert att det betyder att den är i övrigt fysiskt helt återhämtad.
Hästen är ett flyktdjur – och den tränar sin flykt hela tiden
Vi måste också komma ihåg att hästen är ett flyktdjur.
Dess nervsystem är utvecklat för överlevnad.
Det betyder att det som ser ut som energi inte alltid är ett tecken på fysisk kapacitet.
En häst kan upplevas som pigg när den i själva verket är:
- spänd
- stressad
- frusen
- matstressad
- mentalt överbelastad
- eller fysiskt trött
I naturen är det individen som hamnar efter flocken som löper störst risk.
När kroppen börjar bli trött aktiveras därför ett skyddssystem:
Öka beredskapen.
Öka reaktionsförmågan.
Öka tempot.
Inte för att kroppen är stark.
Utan för att överleva.
Det är därför den där “extra växeln” ibland kommer just när hästen egentligen börjar bli trött.
Det är inte alltid styrka.
Det kan vara överlevnadsinstinkt.
Av samma anledning kan du också vissa dagar ha en superpigg häst, enbart för att det kanske regnar, blåser, är småkyligt eller ”bara” är förändringar i flocken.
Faktaruta:
Puls och återhämtning – en enkel kontroll av belastning
Hur snabbt hästens puls sjunker efter arbete ger en tydlig bild av hur ansträngande arbetet varit för kroppen.
En häst som arbetar inom sin kapacitet återhämtar sig relativt snabbt. En häst som pressas över sin nuvarande nivå behöver längre tid för att återgå till normal puls.
Som en förenklad riktlinje:
- Puls runt 60 slag per minut inom 5–20 minuter tyder på att belastningen varit låg till måttlig
- Puls runt 70 slag per minut efter 10 minuter tyder på att arbetet varit effektivt, men ligger nära hästens nuvarande kapacitet
- Puls som fortfarande ligger på 70–80 slag per minut efter 10–30 minuter tyder på att belastningen varit hög och att hästen behöver mer återhämtning och fortsatt uppbyggnad
(Tabell 1 visar exempel på hur puls och återhämtning kan tolkas i praktiken.)
| Puls | Tid efter arbete | Tolkning |
|---|---|---|
| 60 spm | 5 min | Något låg belastning |
| 60 spm | 20 min | Normal återhämtning |
| 70 spm | 5 min | Effektfull belastning |
| 70 spm | 10 min | Normal återhämtning; på gräns till något för hög belastning |
| 80 spm | 10 min | För stor belastning – observera hästen noggrant |
| 70 spm | 15-30 min | För stor belastning – observera hästen noggrant |
En häst kan kännas pigg under arbete, men återhämtningen avslöjar hur hårt kroppen faktiskt belastades.
Det räcker att känna pulsen vid ganaschen eller använda en pulsmätare för att följa utvecklingen över tid.
Svett kan också lura oss
Många tolkar en svettig häst som en häst som har arbetat bra.
Men svett är inte ett mått på kvalitet.
Svett är ett mått på belastning – fysisk eller mental.
En spänd eller stressad häst svettas ofta mer än en häst som arbetar avspänt och inom sin kapacitet.
Det är därför en häst ofta svettas mindre när den blir fysiskt starkare, mer lösgjord och trygg i sitt arbete.
Inte för att den arbetar mindre.
Utan för att den arbetar mer ekonomiskt.
Verklig styrka känns inte okontrollerbar – den känns kraftfull
I ridsammanhang används ordet “stark” ofta om en häst som drar eller ligger på i handen. Här menar jag motsatsen. En stark kropp är en kropp som klarar att bära sig själv – inte en kropp som går emot eller vill bli buren.
En hållbart tränad häst känns oftast inte mer stressad av arbete.
Den känns mer stabil.
Mer rytmisk.
Mer elastisk.
Mer närvarande.
Den behöver inte springa ifrån arbetet.
Den kan stanna kvar i det.
Det är där verklig styrka finns.
Inte i energin.
Utan i bärigheten.
Den viktigaste frågan är inte hur pigg hästen känns
Den viktigaste frågan är:
Hur väl kan hästen utföra arbetet?
Under det här arbetspasset och över tid?
Och hur väl återhämtar den sig under pausvilan och efteråt?
För det är där du hittar sanningen om hästens faktiska fysiska status.
Inte i energin.
Om du vill läsa mer om hur du kan tänka när du stärka din häst smart och hållbart så kan du läsa mer i inlägget: Träningslära för häst – och varför vi måste tänka som idrottsvärlden