Här utvecklas ekipage
– inte bara prestationer.

Det är inte alltid samma sak.

Tre islandshästar på bete. En mörk häst och en yngre brun häst står vända mot kameran medan en tredje häst betar i bakgrunden. Hästarna har rund kroppsform och kraftig benstomme.
En häst kan se mycket rund ut utan att vara överviktig. Därför behöver vi titta på hela hästen – inte bara magen
7–10 minuter

Många hästägare känner igen känslan.

Hästen såg ganska “normal” ut för några veckor sedan.
Sedan kom det gröna gräset.

Plötsligt ser magen större ut.
Träcken blir lösare.
Hästen känns nästan uppblåst.
Vågen visar fler kilo.
Och oron kommer direkt:

“Nu har hästen blivit tjock.”

Men här behöver vi nyansera lite.

För en större mage betyder inte automatiskt att hästen har lagt på sig stora mängder fett.

Ibland handlar det faktiskt om något helt annat.


Närbild av daggstänkta grässtrån
Daggvått gräs

Gräs innehåller väldigt mycket vatten

Färskt gräs skiljer sig ganska mycket från torrt hö.

Tidigt sommargräs kan innehålla enorma mängder vatten samtidigt som hästen ofta äter stora volymer under dygnet. Det innebär att tarmsystemet plötsligt fylls med:

  • större mängd tarminnehåll
  • mer vattenbundet innehåll i grovtarmen
  • högre fyllnadsgrad
  • snabbare passage genom tarmen

Och det här kan synas utanpå hästen.

Magen blir större.
Buken kan kännas “full”.
Träcken blir mjukare eller mer koblajeliknande.
Vissa hästar känns nästan lite gasiga eller svullna över buken.

Det betyder inte automatiskt att hästen har blivit fet.


Grovtarmen fungerar lite som ett stort jäskar

Hästens grovtarm är byggd för att fermentera fiberrikt foder.

När hästen går från torrt hö till stora mängder färskt gräs förändras miljön i tarmen ganska snabbt. Mikroorganismerna anpassar sig till ett nytt foder med:

  • hög vattenhalt
  • annan fibersammansättning
  • ofta högre sockerhalt
  • snabbare nedbrytning

Det är inte konstigt att magen ibland reagerar under omställningen.

Särskilt ser man detta hos:

  • hästar på tidigt bete
  • hästar som släpps på väldigt frodigt gräs
  • hästar som gått från torrt vinterfoder till stora mängder bete ganska snabbt
  • hästar som äter mycket vattenrikt gräs under många timmar

Bukig är inte alltid samma sak som fet

Det här är viktigt att förstå.

En häst kan vara:

  • bukig utan att vara kraftigt överviktig
  • överviktig utan att se extremt bukig ut
  • både bukig och överviktig samtidigt

Det är därför det ibland blir missvisande att bara titta på magens storlek.

När vi bedömer hull behöver vi också titta på:

  • fettdepåer över revben
  • mankam
  • fett bakom bogblad
  • fett kring svansrot
  • kroppens helhet
  • muskelstatus
  • hur hästen faktiskt känns under händerna

För fettansättning och “full mage” är inte samma sak fysiologiskt.


En häst som rullar sig i gräs. Hovar i luften och en rund mage.
O’Boy var ett halvblod, inte en särskilt kraftig häst. Ändå kunde hans välvda revbensbåge och stora buk få honom att se betydligt rundare ut än vad en hullbedömning visade.

Hästens kroppsform spelar också roll

Det är också viktigt att komma ihåg att hästars kroppsform varierar naturligt.

Vissa hästar har en djup bröstkorg och välvda revben som gör att de ser rundare ut över buken även när de är i gott hull. Andra har en mer långlinjerad kroppsform och kan se smalare ut trots att de bär på mer fett.

Därför är det lätt att bli lurad om man bara tittar på magens storlek. En häst kan se ”bukig” ut och ändå vara välmusklad och i lagom hull, medan en annan häst kan se betydligt slankare ut men samtidigt bära på fettdepåer som inte syns lika tydligt vid en första blick.

Det finns rasskillnader och kanske även mellan kön.

Genom åren har jag ofta tyckt mig se att vissa ston kan upplevas mer bukiga än valacker när de går i hagen. Samma hästar kan dock se betydligt smalare och mer upplyfta ut när de arbetar. Om det finns någon faktisk könsskillnad vet jag inte, men observationen illustrerar hur mycket hästens hållning, muskulatur och sätt att använda sin kropp kan påverka hur vi uppfattar dess hull

Även ras och typ kan påverka hur hästen upplevs. Vissa hästar är naturligt mer rundade i sin kroppsform, har djupare bröstkorg eller mer välvda revben än andra. En islandshäst, fjordhäst eller vissa kallblodstyper kan därför ge ett helt annat visuellt intryck än exempelvis ett fullblod, även om båda hästarna har ett sunt hull.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ras (eller kön) inte ersätter en hullbedömning. Även hästar som tillhör raser med en naturligt rund kroppsform kan vara överviktiga, precis som en smalare ras kan bära för mycket fett utan att det syns särskilt tydligt på magen

Därför är det svårt att bedöma hull enbart genom att titta på magen. För att få en rättvis bild behöver vi titta på hela hästen – och inte minst på de områden där hästar faktiskt lagrar fett.


Titta på hästen både i vila och under arbete

En sak som ibland kan ge ytterligare ledtrådar är att jämföra hur hästen ser ut i hagen med hur den ser ut efter ett arbetspass.

Många hästar som ser ganska bukiga ut när de går och betar eller står avslappnade i hagen kan plötsligt se betydligt mer atletiska ut under arbete. När hästen aktiverar bål- och bukmuskulaturen lyfts magen upp, kroppen bärs annorlunda och hela hästen kan upplevas smalare.

Det betyder inte automatiskt att hästen är i perfekt hull, men det kan vara en ledtråd till att en del av bukigheten faktiskt handlar om tarminnehåll, grovfoderfyllnad och kroppens normala avslappnade hållning snarare än enbart fettansättning.

Därför kan det vara klokt att bedöma hästen i flera olika situationer:

  • när den står avslappnad i hagen
  • när den rör sig fritt
  • under arbete
  • efter arbete

Samtidigt behöver man fortfarande titta på de klassiska områdena där hästar lagrar fett, som revben, mankam, bogparti och svansrot.


Men här finns också en viktig fälla

Och nu kommer den där delen som är viktig att hålla två tankar i huvudet kring samtidigt.

Bara för att magen delvis består av mycket vattenrikt tarminnehåll betyder det inte automatiskt att hästen är metabolt “safe”.

För hästen kan fortfarande få i sig:

  • väldigt mycket energi
  • stora mängder socker
  • mer mat än den faktiskt behöver

Så även om en del av bukigheten handlar om tarminnehåll och vätska kan hästen samtidigt vara på väg mot överhull eller få problem kopplade till överkonsumtion.

Det ena utesluter inte det andra.

Och det här är nog anledningen till att diskussionerna ibland blir så förvirrade.

För båda sidor kan ha lite rätt samtidigt.


Det handlar om att observera — inte bara reagera

Målet är inte att bli rädd för varje rund mage.
Men inte heller att avfärda alla förändringar med:

“Det är bara gräsbuk.”

För verkligheten är ofta lite mer nyanserad än så.

Därför är det klokt att fortsätta hålla koll på:

  • hästens hull över tid
  • fettdepåer
  • energinivå
  • träckkonsistens
  • hur mycket gräs hästen faktiskt får i sig
  • hur snabbt förändringen sker

Och kanske viktigast av allt:

Att försöka förstå varför hästen ser ut som den gör — istället för att direkt sätta etiketten “tjock”.


En  kvinna som har ett måttband lagd över en hästs rygg. Kvinnan och hästen tittar på varandra. Häst och människa är i vita toner mot svart bakgrund.

Utfodring handlar sällan om svart eller vitt

Det är just det här som gör hästutfodring så svårt ibland.

Två hästar kan se ganska lika ut på håll men ha helt olika förutsättningar i kroppen.
Och samma häst kan dessutom se väldigt olika ut beroende på:

  • årstid
  • grovfoder
  • vatteninnehåll i fodret
  • betestillgång
  • rörelse
  • ämnesomsättning
  • tarmfyllnad

Därför försöker jag alltid uppmuntra till att titta lite bredare än bara siffran på vågen eller storleken på magen.

För ibland är hästen faktiskt överviktig.
Men ibland är den framför allt väldigt full av sommargräs. 🌱


En kvinna sittande vid ett skrivbord med bokhyllor fyllda med böcker och pärmar i bakgrunden

📚Vill du ha mer?


Vill du lära dig bedöma hull med större säkerhet?

Att skilja mellan bukighet, muskler, fett och hästens naturliga kroppsform är inte alltid enkelt. Faktum är att två personer kan titta på samma häst och göra helt olika bedömningar.

Det är just därför jag har skapat kursen Hullbedömning i praktiken.

Där får du steg för steg lära dig hur du bedömer hull systematiskt, vad du ska titta på, vad du ska känna efter och hur du skiljer mellan muskler, fett och bukighet. Målet är inte att du ska bli bättre på att gissa – utan att du ska förstå vad hästens kropp faktiskt berättar.

Är du inte riktigt redo för kursen ännu? Då kan du istället börja med den kostnadsfria snabbguiden:

När ögat lurar oss – 5 vanliga misstag vid hullbedömning


Och du, ett annat tips,

ladda hem min Sommarbetesguide,
den är himla händig om jag får säga det själv 😊:

Sommarbete handlar om mer än gräs
– en praktisk guide för hästägare

försättsbladet på guiden

När vi tänker på sommarbete hamnar fokus ofta på gräs, sockerhalter och fångrisk. Men hästens välmående påverkas också av många andra faktorer.

Hur fungerar flocken?
Finns det tillräckligt med skugga?
Får hästen möjlighet att vila och återhämta sig?
Hur påverkar insekter, värme och väder vardagen?

I den här guiden får du konkreta observationspunkter och frågor som hjälper dig att se hela bilden av hästens sommarvardag.

Ladda gärna ner den – den är gratis.

Du har väl sett att det kommer en kurs i utfodring.

en stiliserad bild av ett hästhuvud, en klocka, höbal och en checklista och penna

Grovfoder i praktiken

– Utfodring gjord begriplig –

Vill du lära dig mer om hur grovfoder, bete och utfodring faktiskt påverkar hästens kropp i vardagen?

I min kommande kurs Grovfoder i praktiken pratar vi om just sådana här situationer på ett pedagogiskt och verklighetsnära sätt — utan pekpinnar och utan att göra utfodring onödigt krångligt.

Just den här typen av frågor – när ser hästen fet ut, när är den bara full av grovfoder och hur skiljer man på de två – är precis sådant vi arbetar med i Grovfoder i praktiken

För målet är inte perfektion.
Målet är att förstå mer, känna sig tryggare och kunna fatta klokare beslut för sin egen häst
.